lyssnar på ljuv musik. tiden bara rinner iväg. solen går upp och den går ner. onsdagen som bara gick sin väg, och jag hann inte med. en inre stress över att ha för mycket tid samtidigt som den inte alls räcker till. och allt det ogjorda. en djup suck. Vissa nätter har min hjärna en tendens att gå igenom stora delar av mitt liv på en och samma gång. Just då när man bara vill sova, blir man återigen påmind om allt det man borde, det man vill, och funderingarna som aldrig tyks leda någon vart.